Izzy Tenzin, född och uppvuxen i Himalaya, en plats som gjorde dig tuff bara för att överleva. Livet hade ett sätt att ge dig en riktig utbildning, inga fina diplom, bara rå erfarenhet. Jag bar med mig det när jag lämnade de bergen och hamnade på de kalla gatorna i Uppsala.
Innan jag landade i den här förlorade staden fanns det en tempel. En plats som höll hemligheter äldre än tiden själv. Den gamle vaktmästaren, en man som hade sett saker, han förde något vidare till mig. En helig sång, en melodi som gick bortom den fysiska världen. Det är en melodi som fortfarande hemsöker mina drömmar.
I Uppsala blev min saxofon min röst, en förlängning av min själ. Jazz var mitt sätt att hantera demonerna från mitt förflutna. De kallade mig en sensation, men det var inte bara musiken. Det var den där sången, en överjordisk kvalitet som skiljde mig från de andra.
Sedan kom universitetet, med sina dammiga manuskript och gömda mysterier. De ville att jag skulle gräva i en antik not, och det gjorde jag. Det var där i de sidorna som jag hittade "Enigmatiska Melodin av Viskningar." En melodi som kunde hela eller förstöra, en spegling av världen jag hade lämnat bakom mig.
Men mörker följer alltid mig. Händelser utvecklades, som en storm som kokade på horisonten. Manuskriptet, det slets ur min hand, som livets grymmaste skämt. Brådskan var verklig. De saknade sidorna, de var min länk till det förflutna, och jag kunde inte låta den förbjudna musiken hamna i fel händer.
Nu är jag på uppdrag. Ett uppdrag som kräver att jag harmoniserar kaoset i mitt liv, att låta musiken från min saxofon kollidera med ekot av den heliga sången. Det är en crescendo av intriger och upptäckter i denna dystra stad, en melodi som har en mörk och vriden underton, precis som jag gillar det.